Ravlunda

Pastorat: Ravlunda, Brösarp, Andrarum, Eljaröd och Fågeltofta
Härad: Albo
Kommun:
1863-1951 Ravlunda
1952-1968 Brösarp
1969-1970 Simrishamns stad
1971- Simrishamn

Uppgifter om allmänna och enskilda skolor 1812-1814

Storskifte: "Storskiften eij förrättade" [år 1762]
Enskifte:

Byordningar:
År 1722 uppsättande av skorstenar i de stugor och hus varuti eldstäder fanns (AID: v331250.b3740.s147)
Ravlunda byordning 1782 [Albo häradsrätts arkiv FV:1]

Litteratur:
Andersson, E. Några ogifta mödrars och "oäkta" barns levnadsöden i 1800-talets Ravlunda. 1982
En bok om Ravlunda socken. 1983
Landsarkivet i Lund skriftserie 2. Biskopsvisitationer i Skåne 1697, sid. 137-140. 1991
Linné, C. Skånska resa 1749, sid. 113-120. 1749
Nilsson, A. Ravlundafältets landmolluskfauna. 1961
Ravheden, N. De försvunna byarna. Berättelser om Killehus, Bäckahus och Kyrkokullen. 1987
Stoltz, E. Som liten i Ravlunda prästgård. 1948
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid. 121-122. 1981
Åberg, G. Ravlunda kyrka.

Kyrkoböcker (Riksarkivet)
Kyrkoböcker (Arkiv Digital)
Ravlundas hemsida

Ur: Inledning till geographien, öfwer Sweriges Rike, af Eric Tuneld, Skåne, Tryckt 1746, Lund.
Swärtings-Kulle, i Raflunda Sokn, är en Ätte-hög, som skal bära namn efter Kong Swärting, som af Saxone omtalas; icke långt ifrån är Frorum. en minning efter Kong Frode, som Kong Swärting öfwerlefwat. i samma Sokn är ett Berg, wid Raflunda Bokelunden in-wid Skiparpeström, och hafwet, i hwilket Berg, Bärnsten eller Raf finnes, men är nu af flygsanden förstämd. Här är ock Wales-Hög.

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Raflunda Sokn och By har: (b)

Mycken men skarp åker, nödig bok-, eke- och surskog.

Öståkra har:

Mager åker, tillräckelig äng och nödig bok-, eke samt surskog.

Skipparp har:

Widlyftig och skarp åker, liten äng, nödig eke och surskog.

Lilla Juleboa:

Liten åker och äng men ej mera.

Tåstaröd:

Desse hafwa sidt och swagt utsäde, godt höbohl, nödig bok-, eke- och surskog.

Hus och Torp:

Desse hus och torp idka saltsiö fiske till sahlu.

Enstaka Torp:

Har någon liten och skarp åker men ej mera.

Soknen har 39 st. hemmansbrukare, och med Brösarps Sokn giör ett Regalt Pastorat.

(b) Herr Öfwerste Lieutenantens och Baron Stael von Holsteins Gård i denne By belägen, är wäl Bygd och har en wacker Trägård, men egor samfälte med de öfrige hemmanen uti Byen. Floræus uti sin Skånska Historia, pag. 90 säger att Skånska konungen Svärting skall wara begrafwen i den här på egorne liggande Swärtings kulle och icke långt därifrån finnes en gammal Minning, Frorum kallad, efter konung Frode som säges Svärting öfwerlefwat, så ock ligger en, med otrolig möda af ålderdomen hopbragt hög wäster om Prästegården, hwilcken, efter gammal sägen, de siöfarande i Hedenhös upprättat til Neptuni ära. Wid denne By ligger äfwen en mycket bekant Bok Lund som i gamla tider warit offerlund, hwilcket af fundna urnæ och brända ben styrckes, så ock här brede wid ett Berg, nu af flysand betäkt, hwaruti finnes Bernsten eller Raf så wäl som wid sielfwa siöstranden, hafwandes Byen fådt sitt namn af förbenembde Raf och boklund, bredewid hwilcken det förmenes en Stad i gamla tider warit liggande som hetat Lund. En märckwärdig Wales Hög och Grop är tillika här att bese, hwarutaf mullwadar uppskiuta Brändt Ler, Ben och kål, och synes Floræus icke utan anledning, till denne orten föra then Phaëtoniska diktens ursprung som hos Ovidius och annorstädes omtalas, enär man jemförer de många omständigheter som med denne sagan öfwerensstämma och härom kring igenfinnes, hwilcket alt witnar om Ortens stora ålder och märckwärdighet.

Skatteköp 1700-1825
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur. Från 1701 blev skatteköp på nytt tillåtna. Köpeskillingen skulle bestämmas genom en skattevärdering. Kammarkollegiet avgjorde skatteköpen och utfärdade s.k. skattebrev efter inbetalning av köpeskilling (se kvittenser i landskontoret, LLa). Genom kungliga brev 1770 och 1773 upphörde skatteköp av kronohemman, men fr.o.m 1789 blev de tillåtna på nytt. En regeländring 1793 stadgade att skattelösen normalt skulle motsvara 10 års räntor (skatt) och att endast i undantagsfall skulle skattevärdering ske. Från 1848 var det landshövdingen i respektive län - och inte som tidigare Kammarkollegiet - som utfärdade skattebrev. ["AID" hänvisar till ArkivDigital]

Ålfiske och åldrätter
Med en drätt avses rätten att fiska med fasta redskap utanför en strandremsa av en viss längd. Drätter är skattlagda fisken och betraktas som fast egendom. Platserna för ålfisket har i Skåne fått namnet "drätter" (ordet drätt härleder ur verbet draga, där pluralformen är drätte, men även orden "sätteren" och "sättet" används ibland i namnet - med betydelsen plats där man sätter fiskredskap).
Läs mer: "Ålfiske och åldrätter" i ALE 1996 nr 3 av Birgitta Gjörtler och även en riksdagsmotion (2014/15:143) om: "Respekt för äganderätt till åldrätter". Nedan följer de ålfiske och åldrätter som är omnämnda i kartbeskrivningen till Häradsekonomiska kartan som för Österlen upprättades c:a år 1930 - för kartan se: kartbild.com. Drätterna finns markerade ute i havet på 1970-talskartan ("ekokarta") - som även den finns som s.k. "lager" (karta att välja) hos kartbild.com:

Ur: SOU 1925:19, Utredning rörande fiskerättsförhållandena vid rikets kuster:
Saltsjöfisken i Kristianstads län
Här förtecknade i ordning efter deras läge, så vitt detta är känt, räknat på södra kusten från väster till öster och på östra kusten från söder norrut. Under fiskena angivna längdmått beteckna deras bredd d.v.s. deras sträckning utefter havsstranden.
Albo härad
Raflunda socken
117. Skadedrätten nr 1, en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse, [AID: v384786.b3060.s59]
118. Rofvedrätten nr 1, (enligt 1874 års jordebok) en åldrätt, frälse, även kallad Räfvedrätten, [AID: v384786.b3070.s61]
119. Oredrätten nr 1 (= Öredrätten), en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse, [AID: v384786.b3070.s61]
120. Halladrätten nr 1, (enligt 1874 års jordebok) en åldrätt, frälse, även kallad Hulledrätten,
121. Ådrätten (öde 1688, därefter upptagen i jordeboken senast 1811 utan namn), en åldrätt, frälse,
122. Löfdalsdrätten nr 1, en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse, [AID: v384786.b3070.s61]
123. Höstedrätten nr 1, (enligt 1874 års jordebok), en åldrätt, frälse, även kallad Hästedrätten, [AID: v384786.b3070.s61]
124. Anders Larsdrätten nr 1, en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse,
125. Vedalen nr 1, en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse, [AID: v384786.b3070.s61]
126. Veste Larsdrätten nr 1, (enigt 1874 årsjordebok) en åldrätt, frälse, förr kallad Vestre Pehrsdrätt, [AID: v384786.b3070.s61]
127. Dunkelsdrätten nr 1, en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse,
128. Björndrätten nr 1, ett ålfiske (enligt 1874 års jordebok), frälse, [AID: v384786.b3080.s63]
129. Bökedrätten nr 1, ett ålfiske (enligt 1874 års jordebok), frälse, även kallat Bockedrätten, [AID:v384786.b3080.s63]
130. Trulsadrätten nr 1, en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse, [AID: v384786.b3080.s63]
131. Elfvakärrsdrätten nr 1 Norra, en åldrätt (enligt års 1874 jordebok), frälse, [AID: v384786.b3080.s63]
132. Backadrätten nr 1, ett ålfiske (enligt 1874 års jordebok), frälse, även kallat Backedrätten, [AID: v384786.b3080.s63]
133. Truedsdrätt nr 1, en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse, och [AID: v384786.b3080.s63]
134. Ådrätten nr 1 (vid Maglehus), en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), frälse, upptagna å en i 1688 jordebok befintlig fiskeförteckning såsom räntande sammanlagt 57 dlr 8 öre smt; införda första gången i 1725 års jordebok såsom frälse; tillhöra frälsesäteriet Torup. [AID: v384786.b3080.s63]
135. Vä nr 4, en åldrätt (enligt 1874 års jordebok), skatte, vid 1671 års jordrevning omnämnd bland Vä sockens 55 drätter men ej skattlagd, taxerad till 1 dlr 4 öre smts ränta; skattlagd 1787 5/6 med beräkning av 10 à 12 hommor; skatteköpt 1789 15/12 under skattehemmanet Lilla Juleboda nr 1.
Belägen vid hemmanets Stora Juleboda strand i Maglehems socken; 335 alnar.
Vid stranden av Hjälmaröds by i Hvitaby socken äro belägna de i jordebok för S. Mellby socken införda ålfiskena Kivikssättet nr 1, till en del, samt Tittutsättet nr 1.
Norra gränsen för det senare fisket har icke kunnat utrönas, ej heller belägenheten av övriga vid Hvitaby och Raflunda socknars stränder varande skattlagda fisken med undantag av tvenne här nedan under Maglehems socken upptagna men vid stranden av hemmanet Lilla Juleboda i Raflunda socken belägna ålfisken. Enligt en vid fiskegränsutstakning år 1880 företedd karta över Torups säteri med underlydande hemman och lägenheter, upprättad år 1692, lydde under Torups säteri »alla åldrätterna från Esperöd i söder till den bäck, som vid Juleboda gör gräns mellan Raflunda och Maglehems socknar». Riktigheten av denna gamla uppgift, bortsett från nedan nämnda undantag, emotsäges icke av lantmäterihandlingarna utan tvärtom bestyrkes i tvenne särskilda fall av dessa. Vid enskiftet i Skepparps by antecknades sålunda i protokollet, att ålfisket vid byns strand tillhörde Torups säteri och i beskrivningen till 1755 års karta över »Torups ora» namnes, att åborna å därvarande lägenheter emot årligt landgille till Torups gård nyttjade »frälsefisket i Östersjön». Torups säteris åldrätter sträcka sig dock icke oavbrutet ända till sockengränsen Raflunda-Maglehem. Något söder om denna är nämligen beläget ett ålfiske, innehållande enligt 1880 skedd utstakning 648 fot och lydande under indragna militiebostället nr 8, 9 och 11 Maglehem samt antagligen identisk med det i jordeboken för Maglehems socken upptagna ålfisket Maglehem nr 16. Intill norra änden av sistnämnda fiske gränsar ett Torups säteri tillhörigt fiske, sträckande sig å ömse sidor om ovanberörda gränsbäck och sannolikt identiskt med den under Maglehems socken (136) upptagna, till Kristinehofs gård (som tillhör samma fideikommiss som Torups säteri) hörande Norra Ådrätten.

Ur: SOU 1925:20, Utredning rörande fiskerättsförhållandena vid rikets kuster, del 2, bilagor:
Den 13 september 1911 i templarsalen i Kiviks fiskläge. Detta sammanträde var utlyst att äga rum med strandägare och fiskare med flera från Gärds och Albo härad. I närvaro av kammarrådet Dufwa och fiskeriintendenten Nordqvist tillstädeskommo härvid länsmannen i Brösarps länsmansdistrikt Hj. E. T. Vannholm: strandägarna: godsägaren Rudolf Stjernsvärd å Vidtsköfle såsom ägare av Yngsjö nr 9, Furuboda och Perstorp genom befullmäktigat ombud arrendatorn R. Weibull i Folkestorp, kommunalordföranden Ola Nilsson i Maglehem dels för egen del såsom strandägare och ägare av skattlagda ålfisket Maglehem nr 20 dels ock såsom befullmäktigat ombud för Nils Larsson i Stora Juleboda, greve Erik Alfred Piper å Kristinehof för nämnda fideikommissegendom tillhörande strandfastigheter och skattlagda fisken genom förvaltaren Fr. Larsson enligt företedd fullmakt, Per Andersson i nr 3, Hans Olsson i nr 4 och 11 samt Alfred Arvidsson och Per Olsson i nr 9 Hjälmaröd, Anders Andersson i Knäbäckslyckan nr 8, Johan Larsson i nr 11 samt Per Erlandsson, Anders Olsson, Nils Andersson och Anders Andersson i nr 23 Rörum, de två sistnämnda jämväl ägare av ålfiskena nr 12 och 13 Hjälmaröd, Nils Månsson i Olseröd nr 4, jämväl ägare av åldrätterna Lumpedrätten, Svärjaredrätten, Rumpedrätten och Gamla Stockholm i Maglehems socken, Johan Svensson, ägare av åldrätten Lysaryd nr 26 i Maglehems socken, Aug. Vikbourn i nr 4 och Per Håkansson i nr 19 Viks fiskläge, båda jämväl delägare i åldrätterna Blackedrätten, Bryggedrätten och Vikssättet i Rörums socken. /.../
Fiskaren Nils Torsson i Kivik: Olseröds bys ägor sträckte sig icke närmare havet än 300 famnar. Över strandmarken vore Vidtsköfle gårds ägare skyddsherre, men kronan vore ägare av densamma.
Fiskaren Andersson i Knäbäck: Utefter hela kusten vore nog förhållandet lika som vid Olseröds by. Kronan hade sedan gammalt rätt till bärgningsplats på stranden. Strandägaren Arvidsson i Hjälmaröd: På kartan över hans hemman hade närmast havsstranden utmärkts en omkring 40 famnar bred remsa, som kallades fiskestig. Arealen av densamma hade emellertid inräknats i hemmanets areal och måste således tillhöra hemmansägaren och icke kronan.
Förvaltaren Larsson i Kristinehof: Ägorna till Kristinehofs fideikommissegendom sträckte sig utefter kusten från Knäbäck till Kivik med undantag av ett område mellan Kivik och Hvitemölla, som tillhörde Hjälmaröds by. Fideikommisset ägde icke blott stranden utan även samtliga skattlagda fisken utmed denna kuststräcka utom Stora Juleboda åldrätt, som tillhörde kronan. Icke blott ålfisket utan även allt annat fiske på denna sträcka vore förbehållet arrendatorerna av de skattlagda ålfiskena. Detta hade varit förhållandet åtminstone de sista 45 åren. Till Kristinehof hörde jämväl flera åldrätter söder om Kiviks hamn, men där vore stranden i annans ägo. Strandägaren Arvidsson i Hjälmaröd: Utmed kusten från Kivik till Hvitemölla hade laxöringsfisket varit fritt i alla tider till för omkring 6 år sedan, då det utarrenderats.
Fiskaren Per Nilsson i Hvitemölla hade av gamla personer hört berättas, att allt fiske med undantag av det efter ål förr i tiden varit fritt för en var.
Fiskaren Henrik Persson i Kivik: Laxöringsfisket hade i alla tider bedrivits utan någon som helst avgift ända till för 6 år sedan. Numera vore det utarrenderat på kuststräckan från Kiviks hamn till Karakås. Fiskarna förlorade intresset för fisket till följd av de höga arrendeavgifterna och en ytterligare olägenhet, som förefunnes därutinnan, att de genom arrendeavtalen ofta förbjödes att sälja fisken vem som helst utan vore skyldiga att hembjuda den åt strandägarna.
Fiskaren Mattsson i Kivik åberopade följande så lydande skriftliga anförande: »Helt ung arrenderade jag tillsamman med tre kamrater ålfisket Karakås för ett årligt arrende av 1,000 kronor till ägaren samt 9 kronor till kantorn i pastoratet. Bland arrendevillkoren i övrigt var föreskrivet att vi själva skulle hålla all erforderlig redskap, ålbod, båtar och sumpar. Något skriftligt kontrakt kunde ej erhållas, av vilken orsak kan jag ej uppgiva. Vi hade otur så att vi flera höstar gjorde ringa fångst. Ett år kunde vi ej ens fiska till arrendeavgiften utan fingo upplåna 400 kronor till fyllnad i avgiften; men det oaktat höll jag ut i 11 års höstfisken. Då det år 1899 spordes, att vi ej längre fingo sträcka uthommeraderna längre än 100 famnar från en famns stadigt djup blev ställningen för oss än svårare. Antalet hommor måste minskas och förtjänsten minskades i samma mån. I stället för 16 à 20 stycken i rad utåt fingo vi ej rum till mera än 10 à 12 stycken. I fall av överträdelse hotades vi med stämning av länsman. Ävenledes förbjödos vi att såsom hittills fiska laxöring, så framt vi ej till strandägaren särskilt ville betala 100 kronor om året, vilket var ogörligt då hela laxöringsfisket den hösten ej inbragte oss mera än 138 kilo. Hösten 1899 flyttade jag och tre kamrater till ålfisket Qvassa. Här var muntliga överenskommelsen, att vi skulle erhålla hälften och ägaren hälften av all den av oss fångade ålen. Skulle någon laxöring eller torsk bli fångad, förbehöll ägaren sig rätten till sådan och för övrigt till all annan ätbar vara utan ringaste ersättning. Dessutom fordrade han att vi såsom ytterligare »villighet» skulle, så ofta han påfordrade, utgöra dagsverken åt honom bestående i vedhuggning, grävning och annat, vilka dagsverken utgjorde ett rätt kännbart plus i arrendeavgiften. Denna sista villan blev värre än den första, varför jag slutade samt begav mig till sjöss och seglade som sjöman under 7 års tid. Sedan 1909 seglar jag om somrarna och idkar ålfiske om hösten, även nu å Qvassa, som bytt ägare. Emellertid är det bäst att sluta, enär arrendena äro för höga och skatterna för tyngande. Arrendeavgiften enligt sista kontraktet, som är skriftligt, är 850 kronor, plus 15 kilo ål årligen samt alla på ålfisket belöpande skatter. För all laxöring som fiskas i garn erhåller strandägaren 25 öre per kilo.»
E. o. hovrättsnotarien Hjort lät ingiva följande av honom undertecknade skrift: »Förhindrad att personligen närvara vid dagens möte i Kivik tillåter jag mig härmed uti min egenskap av ägare till skattlagda ålfiskena Esperödsdrätten, Qvassan och Karrekan, lämna följande upplysningar angående ifrågavarande fisken. Sedan urminnes tider har ägaren till ifrågavarande ålfisken haft uteslutande rättighet att vid desamma idka ålfiske så långt ut i havet, som sådant fiske kunnat med fördel bedrivas. Detta framgår av här närslutna utslag, meddelade av Kungl. Maj:t den 26 februari 1866, den 15 maj 1874, den 8 och 9 december 1875 samt av Kungl. Maj:ts och Rikets hovrätt över Skåne och Blekinge den 14 juni 1901. I fråga om den rätt, som tillkommer strandägaren gentemot ålfiskena, så har Kungl. Maj:t uti ett den 28 oktober 1903 meddelat utslag, som här bifogas, med fastställande av Gärds och Albo häradsrätts samt Kungl. hovrättens över Skåne och Blekinge förut i saken givna utslag förklarat strandägaren berättigad att »så långt hans landgrund räckte å sådana tider av året, då ålfångst ej ifrågakomme, idka allt slags fiske ävensom att å andra tider idka sådant fiske, som ej lände till men för fisket efter ål».
Strandägaren Andersson i Rörum nr 23: Utmed kusten söder om Kivik till Viks fiskläge funnes även skattlagda ålfisken. Strandägarna förbehölle sig allt fiske utom efter ål, vilket tillkomme åldrättsinnehavarna. Något förbud hade emellertid icke utfärdats. Förr i tiden hade ålfiskeägarna jämväl tagit all annan fisk. Numera ville emellertid strandägarna själva idka fisket.
Strandägaren Erlandsson i Rörum nr 23: Skattlagda ålfisket Vikssättet nr 12, 13 vore utarrenderat med rätt för arrendatorerna att jämväl fiska all annan fisk än ål. Andra än arrendatorerna hade icke rätt att idka fiske därstädes. Så hade förhållandet varit i alla tider. Under hemmanet Rörum nr 23 brukades tvenne åldrätter, kallade Skattedrätten, vilka blivit skatteköpta genom kungl. kammarkollegii skattebrev den 21 mars 1859. Rörums byamän, vilkas ägor sträckte sig ända ned till havet, förbehölle sig laxöringsfisket. Allt annat fiske utanför Rörum vore fritt med det undantag som ovan nämnts angående Vikssättet.
Strandägaren Olsson i Rörum: Även vid Rörum funnes en strandremsa, som vore oskiftad och samfälld för bydelägarna. Jordägarna förbehölle sig endast laxöringsfisket. Där bedreves intet annat fiske än efter ål, lax, laxöring och tobis. Sillstimmen ginge i allmänhet icke in till stranden. Tobisfiske vore fritt utmed hela kusten.
Strandägaren Håkansson i Vik: Vissa jordägare hade förbjudit laxfiske vid Rörum.
Fiskaren Andersson i Knäbäck: Vid Vik bedreves ej laxöringsfiske. Något förbud däremot hade icke utfärdats.

Sjövant folk på Österlen år 1742

Källa: Kristianstads läns landskontor Giab:8, LLA (ur artikel tidigare publicerad i Släkt & Bygd)

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 8 19/24 hemman, af hvilka 1 5/16 äro frälse, 6 13/16 skatte och 2/3 krono.

Militär indelning
Södra Skånska kavalleriregementet/Skånska Dragonregementet:

Södra Skånska Infanteriregementet:

Värnpliktiga i Ravlunda
Alla män mönstrades det år de inträdde i värnpliktsåldern som var 21 år t.o.m år 1914. De skrevs vid mönstringen in i en s.k inskrivningslängd och de som godkändes tilldelades fr.o.m 1886 ett inskrivningsnummer (värnpliktsnummer). Det var i den socken/församling som man bodde i vid tidpunkten för mönstringen som avgjorde i vilket inskrivningsområde man tillhörde.

N:o 44 (Landskansliet) 1878 28/2. Kungörelse om efterlysning af uteblifne bewäringsskyldige.
Nedanuppräknade uti Christianstads Läns Bewäringsmönstringsrullor öfwer 1877 års 1:sta klass upptagne bewäringsskyldige, hwilka från mönstringarne uteblifwit och hwilkas wistelseorter woro okände, warda härigenom efterlyste med anmaning att, om de icke å annan ort fullgjort deras wapenöfningspligt eller blifwit derifrån frikallade, sig till mönstring innewarande år inställa:

Ravlunda socken år 1684:
(Första gången då gårdar och hus får nummer på Österlen)

Källa: Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet GIIIa:46 (1684) Bild 17 / sid 12 ff (AID: v98462.b17.s12)

Av häradsrätten utfärdade s.k. Bördsbrev/Geburtsbrev

År 1722
Drängen Tyke Trullsson, född 1706 - komma i lära i Ystad se: AID: v331250.b3350.s69



Om danskarnas anfall mot Knäbäck anges i domboken (AID: v98386a.b10260.s15) år 1720: "beklaga sin fattigdom, härflytande där af at fienden de danska, med ett [skepp] till landstigning på Knäbäkk, för 3:ne År sedan röfwat och plundrat ifrån hennes mann och henne, alt det de ägde, som bestod uti fiskeredskap ock kläder.
Även Kivik anfölls sommaren 1717, då tre danska fartyg ankrade vid Kiviks fiskeläge och landsatte en truppstyrka, som brände och prundrade fiskeläget. Korpral Palmblad samlade då i all hast 15 man av kringboende ryttare tillhörande Svabesholms kompani och fördrev fienden och släckte elden. Palmblad och tre ryttare sårades i samband med fördrivandet av fienden."
Källa (om Kivik): Kungl. Skånska Dragonregementets historia del 1, C G von Platen

"denn 28 Februarii 1722
N: 42 Intekkning
Kyrkioherden uti Raflunda Ärewördige Hr Lars Wilskman, till Intekkning öfwergifwer hustru Mätta Jönsdåtter Rafwenstens, sig gifne uplåtelsebref på en plats, hwarpå hennes afledne faders Jöns Jonassons hus stådt [Ravlunda nr 31], sampt dän där intill belägne kålhage plats, hwarom skriften af den 20 December 1721 lyder som efterföljer:
Emädan iag undertekknad Mätta Jönsdotter eij kan sielf bruka, ock för dän skull ingen särdeles nytta kan hafwa, af min ödegårds tompt eller plats, som min Sal: faders fordom Klåkkarens här i Raflunda Jöns Jonassons huus stått på, som blef i krigstiden af Snapphanarne afbrändt, hwilken plats är belägen in till Raflunda Prästegårds [Ravlunda nr 30]Wästra Ladulängar och sträcker sig i Söder ned till Prästegårds Porten, samt den straxt där intill i Wäster, på andra sidan om wägen belägne kålhage platsen, hwilka bägge platsar, iag ärft efter min Sal. fader för den skull har iag försåldt, som iag ock nu härmäd updrager och försäljer samma tompteplats, mäd berörde där till liggiande kålhageplats, till Kyrkioherden Hr Lars Wilskman för Sexton dal:r Srmt, hwilka 16 D:r Srmt iag bekommit ock här med qwitterer, afhänder För dän skull mig ock mina Barn ock efterkommande samma platsar, ock all rätt ock praetention på däm i längden, ock däm updrager till Kyrkioherden Hans hustru, Barn ock efterkommande nu ock i ewärdelige tider, utan något påtal eller klander därpå, af mig eller mina efterkommande att äga ock gagna sig till godo och nytta, hwilket ward:r mäd mitt nampns egenhändiga undersättiande stadfästat, som skiedde Raflunda denn 20 Decembr 1721.
Mätta Jönsdotter Rafwensten

Till witterlighet Jäppa Ollsson. Drakemölla

Hwilket således till wederbörandes laga säkerhet Intekknat blef"

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kristianstads län EVIIAABB:186 (1722) Bild 3420 / sid 83 ff (AID: v331250.b3420.s83)

Ur: Från sockenstämma till storkommun - Kristianstads län och Blekinge

Ravlunda
I anledning af Högwälborne Herr Baron Landshöfdingens och Riddarens höggunstiga befalning, under d. 17 April sistl., angående det sielfswåldiga Tiggeriets hämmande, och de medel och utwägar, som där emot böra tagas, sammanträdde med Sockne-männen i Raflunda Sockn Pastor Loci, Söndagen d. 9 Maj. efter Gudstjänsten, och effter plägat samråd, stadnade i följande slut.

1:o Blefwo wj därom ense, at nedan nämnde Personer för närwarande tid böra anses för Socknens Almose hion, nembl.
Afskiedade Soldaten Pehr Skåning,
dito Volontairen Håkan Edberg
Änkan Karena Maurits dotter i Skipparp,
dito Hanna Anders Skytts,
Qu-follket Margareta i Tegelladan,
Änkan Karena i Tegelhusen,
dito Elna Pihls i Killehusen,
dito Ingar Swäns i Knäbäck.
Ofwan nämnde Almose-hion åtage wij undertecknad os, på egna och alle Socknemännens wägnar, at effter råd och ämne försörja; så at de ej skola hafwa nödigt söka sit uppehälle utom Socknen. Och när Gud behagar igenom den timeliga döden kalla dem hädan, wele wij ock befordra dem ährl. till grafwa.

2:o Kommer någon widare af Sig igenom ålder, siukdom eller annat olycksfall, så undandrage wij os icke häller at sörja för des uppehälle. Såsom ock, ehwem som lider brist, kan anmäla Sig hos Pastor Loci, och wänta hans biträde till undsättning, på lämpligaste sätt.

3:o Till all oredas afböjande, och Almosans jämna utdelande, will wara nödigt, at ej allena hwart Almose-hion wet, hos hwem det hafwer at undfå sit uppehälle; utan ock at en god man i hwar rota åtager Sig på behagelig tid en besynnerlig omsorg om de fattiga. Därför hafwa wij ock därom öfwerenskommit, at Pehr Skåning, Håkan Edberg, Karena Maurits, och Hanna Skytts hafwa allena at hålla Sig till Raflunda By, Tåstaryd och Tullekille, och i synnerhet till Matthis Bängtson, som Christel: lärer gå dem till handa. Elne Pihls och Margareta hålla Sig allena till Skipparp, Kongsmöllan och Killehusen i synnerhet till Swän Trulsson. Men Ingar Swäns och Karena i Tegelhusen hålla Sig till Knäbäck, Öståckra, Lilla Juleboda, Brostorp och Tegelhusen, i synnerhet till Nils Offesson i Öståkra.
Raflunda d. 9 Maj. 1762.

C. Stael von Holstein - Andreas Thomaeus - Johannes Jacobaeus

Länskungörelser (Kristianstads län)
Länsstyrelserna utfärdade kungörelser avsedda för invånarna inom det egna länet. Dessa kungörelser skulle läsas upp från predikstolarna efter predikan enligt 1686 års kyrkolag. Fr.o.m 1875 3/12 skulle endast kungörelser läsas upp i sin helhet om den försetts med rubriken "uppläses från predikstolen". Läs mer om kungörelser i "Ett massmedium för folket" av Elisabeth Reuterswärd (2001). Avskrifterna nedan är gjorda av Magnus Lindskog ur Länskungörelser i sin privata samling:

1810 12/3 -
Som Åboen Jacob Lundström på Krono-Augments Gatehuset N:o 26 Raflunda i Raflunda Socken och Albo Härad, under Rusthålls Stammen N:o 1 wid 2:dra Majorens Compagnie och Kongl. Skånska Carabinier Regementet begärt att få till skatte Lösa berörde Krono-Augments Ga[te]hus; Altså warder sådant härmed kungjort på det hwar och en som förmenar sig äga Lagligt fog till klander måtte hafwa tillfälle, att samma innom En månad efter Kungörelsens dag hos mig anmäla, då frågan i Laglig ordning skall blifwa pröfwad och afgjord: och bör emedlertid Bewis af Skatte kjöps Sökanden insändas, att denna Kungörelse blifwit i Häradet å Predikostolarne behörigen afkunnad.

1822 24/5, N:o 83
Som Åboerne Arfwid Persson på N:o 3 1/8 Raflunda, Lasse Jönsson på N:o 4 1/8 ib:m, Jakob Larsson på N:o 5 1/8 ib:m, Nils Gunarsson på N:o 8 1/8 ib:m, John Dafwidsson på N:o 11 1/16 och Peter Östberg för dess omyndiga dotter Hanna såsom äfwen af N:o 11 1/16 ib:m, Hans Nilsson på N:o 17 1/8 ib:m och Isak Hansson på N:o 21 1/8 ib:m, hos mig anhållit att få till skatte inlösa Krono-Augments Gatehusen, N:o 9, 13, 14, och 29 Raflunda i Raflunda Socken och Albo Härad, samt Tio Års sammanslagen Ränta jemte Wadstena Krigsmanshus afgift med tillsammans 7 R:dlr 12 ss 10 rst. Banko alltså warder sådant härigenom Kungjort, på det hwar ock en som tror sig äga Lagligt fog till Klander må kunna sådant hos mig anmäla, innom en månad efter uppläsandet häraf, då frågan skall blifwa pröfwad och afgord; imedlertid åligger det skatteköpssökanderne insända bewis att denna Kungörelse i Albo Härad blifwit allmänneligen afkunnad.

1822 28/11, N:o 267
Skepparen Hans Jönsson Juul från Bornholm, hwilken gripen för Lurendräjeri, beredt sig tillfälle att natten emellan den 14 och 15 dennes rymma ifrån den öfwer honom i Raflunda By satte bewakning; Warndes om Bemälte Skeppare någon beskrifning icke meddelad. Krono och Stadsbetjente samt Byordningsmännen i Länet anbefallas, att förenemnde Rymmare på det sorgfälligaste efterspana, wid ärtappandet dem säkert fängslade hitförpassa. och anmodas Kongl. Öfwer Ståthållare Embetet samt Konungens Befallningshafwande i Rikets öfrige Län att Skepparen Juul, jemwäl låta efterlysa.

1824 14/4, N:o 58
Jemlikt min och Biskops Embetets i Lund gemensamma Resolution af den 13 October sistl. år, kommer en Raflunda Kyrka tillhörig jord, belägen i nämnde By eller Skeppars ängar, innehållande enligt undersökning 30 Kappeland åcker och 1 Tunne- 5 Kappeland Eng, att å Auction, som af Pastor förrättas Fredagen den 28 nästinstundande Maj kl. 10 föremiddagen till Arrende på 25 års tid, emot årlig afgift i penningar, utom gamla Räntan, upplåtas år den mästbjudande; Hwilket härmedelst kungöres tillefterrättelse för hågade Speculanter, hwilka, så wida afseende år deras anbud, ehuru det högsta, skall göras böra wid Auctions tillfället wara försedde med, och till Kyrkans föreståndare aflemna, behörigen verificerad Borgen för Arrende willkorens uppfyllande, och Jordens tillbörliga häfd.

1836 28/4, N:o 58
Lördagen den 28 i nästa månad kl. 11 f.m. hålles wid Raflunda Kyrka, i Albo Härad, Entreprenad Auction, för att åt den minstbjudande uplåta till werkställighet detta år samma Kyrkas utwändiga rappning och hwitmening utwändigt samt Tegeltakets under strykning i enlighet med kostnadsförslag, som en summa af 518 RD Banco. Skolandes blifwande Entrepreneuren ställa wederhäftig borgen för sitt åtagandes fullgörande och arbetets bestånd i 10 år, äfwensom för erhållande förskottsmedel; Och komma skeende anbud att underställas Konungens Befallningshafwandes och Biskops-Embetets pröfning.

1836 ?/7, N:o 183
Följande Gåfwomedel hafwa i Länet genom Subscription influtit till iståndsättande af Riddarholms Kyrkan och med denna dagens Post hos Kongl. Stats-Contoret blifwit redowisade, neml.:
Albo Härad
från Raflunda Socken genom Krono-Länsman Strömbeck 9 RD 28 sk.

1836 13/10, N:o 298
På begäran af Sju [Sjö]-Tulls-Kammaren i Åhus warder, å nedannämnde dagar och ställen, Auction förrättad å en del funnit strandgods, hwars sammalagde wärde upgår till 96 R:dr 5 sk. 8 r:st Banco, neml:
Måndagen den 24 dennas kl. 10 f.m. i Knäbeck hos Strandfogden Anders Andersson, 45 st furuplanker 10 alnar långa, 11 tum breda och 2½ tum tjocka, 3 st. bräder och en mindre furasparr.
Samma dag kl. 12 på dagen hos Krono-Strand-Fogden Carl Pettersson i Killehusen 3 famnar kort björkwed.
Tisdagen den 25 kl. ½ 10 f.m. hos Nils Nilsson i Hwitemölla 1 Tolft bräder 3 st. furuplankor och 5 famnar björkwed, samt dessutom 2 famnar ilka beskaffad med som är uplagd och kan påses wid så kallade raftboden, och en famn dito uplagd wid Storön.
Samma dag kl. 12 försäljes hos Åboen Lasse Persson i Kiwik, 10 5/12 Tolfter bräder m.m.; och hos Henrik Håkansson i Kiwik 2 5/6 Tolfter bräder, samt 1/2 famn björkwed.
Samma dag kl. 4 e.m. hos Åboen Måns Persson i Swinaberga 3 11/12 Tolfter bräder, 1 Båtsroder och 1 lästång; Börandes den okände Godsegaren inom natt och år härefter anmäla sig hos bemälte Sjö-TullsKammare, så wida ansprånk på blifwande Auctions summan göres.

1843 11/11, N:o 129
Jemlikt författningarne kungöras följande åboförändringar å Kronohemman och Lägenheter, neml.:
2:o) Augments-Gatehuset N:o 26 Raflunda, i Raflunda Socken och Albo Härad, öfwerlåtet af Swen Lundström på sonen Anders Lundström emot 300 R:dr Banko.

1847 12/11, N:o 375
Med anledning af 5 § 2 mom. af Kongl. Quarantäns-Förordningen warder till wederbörandes efterrättelse tillkännagifwit, att till Quarantäns-Befälhafware och uppsyningsmän äro utsedde och förordnade:
2:o) Borgmästaren i Cimbrishamn Herr Assessor E. Landgren såsom Quarantäns-Befälhafware å kusten från Malmö Länsgräns wid Köpinge å till Wyks Fiskläge, innefattande stränderne wid Ingelstads och Jerrestads Härader, jemte honom biträdande och underlydande Quarantäns-Uppsyningsmän: Å Kabusa Åboen Nils Olsson på N:o 7 Kabusa, å Kåseberga Båtskepparen Jöns Nilsson i Kåseberga, å Mälarhusen Åboen Johan Börjesson i Hagestad, å Sandhammaren Åboen Per Jeppsson i Hofby, å Skillinge Wärdshusidkaren J. Schultz i Skillinge, å Gislöfshammar Åboen Mårten Tufwasson i Gisslöf, å Brantewik Kustsergeanten Hurtig och å Baskemölla Kustsergeanten Löfberg.
3:o) Herr Öfwer-Uppsyningsmannen C. E. Nordenstedt i Åhus såsom Quarantäns-Befälhafware å kusten ifrån och med Wyks Fiskeläge intill Blekinge Läns gräns, innefattande Albo, Gerds, och Willands Härader samt till biträdande Quarantäns-Uppsyningsmän: /.../ wid Knäbäck Strandfogden Anders Andersson och Fiskaren Ola Johansson i Knäbäck, wid Kiwik Strandfogden Nils Frantsson och Fiskaren Per Sonasson i Kiwik, och wid Wyk Åboen Jöns Jönsson på Wyk.

1849 24/2, N:o 60
Till underdånig följd af föreskriften i Kongl. Brefwet den 28 Dec. sistl. har Konungens Befallningshafwande utsett följande personer inom Ingelstads, Jerrestads, Willands, Gerds och Albo samt Östra och Westra Göinge Härader till wärderingsmän af sådane kreatur, som, angripne af elakartad lungsjukdom, dödas, och hwarföre ersättning af allmänna medel ifrågakommer:
I Albo Härad.
För Raflunda d:o (Socken) Riksdagsmannen Nils Andersson i Öståkra.

1850 6/4, N:o 41
Som Raflunda Kyrka, i Albo härad, innewarande år kommer att utwändigt rappas och hwitmenas, dess tegeltak att repareras genom understrykning och skällning, och söndriga stolar i Kyrkan att iståndsättas, att i enlighet med upprättade kostnadsförslag, hwilka upptagande en summa af 312 R:dr 24 sk. B:ko, kunna hos vice Pastor i Raflunda påses; så warder entreprenad-auktion å dess arbeten wid Kyrkan den 6 i nästa månad, kl. 12 på dagen, förrättad under willkor, bland andre, som wid auktionen uppgifwas, att wederhäftig borgen för arbetets behöriga werkställighet och bestånd i 6 års tid, äfwensom för erhållande förskott skall wid auktionen lemnas, samt att skeende anbud skola Konungens Befallningshafwandes och Biskops-Embetets pröfning underställas.

1850 28/10, N:o 125
Måndagen den Nionde (9) nästkommande December kl. 12 på dagen förrättas såwäl här å Landskontoret, som i Skipparp, af Raflunda socken och Albo härad, auktion för utarrendering på 30 års tid från nästa års midfasta, af en i Skipparps by belägen, Raflunda kyrka tillhörig, obebygd jord, innehållande 30 kappeland åker och 1 tunne- 5 kappeland äng; arrendewilkoren äro uppfattade i project-contrakt, som härstädes och hos Pastor i Raflunda är att tillgå, och den högstbjudande bör wid auktionen aflemna en af 2:ne personer, hwilkas wederhäftighet och egenhändiga underskrifter äro behörigen styrkte, en för båda ochbåda för en, såsom för egen skuld, ingången borgen för arrendeskyldigheternes fullgörande under de fem första arrendeåren, äfwen om arrendatorn under denna tid skulle med döden afgå.

1854 12/5, N:o 60 (se även nedan: 1858 26/3, N:o 35)
Hos Konungens Befallningshafwande hafwa följande personer anhållit att blifwa antagne till Åboer å nedannämnde Kronohemman och Lägenheter, neml.:
5:o) Nils Andersson å utjorden Maglehemsängen i Maglehems socken och Gärds härad, lydande under hemmanet N:o 1 Öståkra, som eges af Sökanden.
6:o) Densamme å utjorden Dammesryet i Raflunda socken och Albo härad, lydande under sistnämnde hemman.
7:o) Lars Swensson å lägenheten Trabrolyckan i Raflunda socken och Albo härad, till sökanden öfwerlåten af Bengt Olsson och Ingar Jönsdotter genom afhandling den 7 Maj 1851.

1855 9/3, N:o 48
Som Drängen Jöns Persson, hwilken sistlidne flyttningstid inträdde i tjenst hos mig och som den 26 sistlidne Nowember anhöll att få begifwa sig till Killehusen i Raflunda socken, i ändamål att der besöka sina föräldrar; men som han icke sedan återkommit ej heller på något warit spord, warder densamme härmed allmänt efterlyst. Nämnde Jöns Persson war 23 år gammal, medelmåttig till wäxten och hade brunaktigt hår. Den som honom kan tillrättaskaffa eller lemna om honom någon underrättelse, torde detsamma hos mig anmäla. Rinkaby den 6 Mars 1855.
Mårten Swensson
Åbo på N:o 2 Rinkaby

1858 26/3, N:o 35
Som efterföljande Åboer härstädes anhållit att få till Skatte inlösa här nedan efter hwarderas namn upptagne Kronohemman, så warder sådant härmed kungjordt, med tillkännagifwande, att den, som Skatteköpet klandra will, bör, wid talans förlust, anmäla sig härstädes inom en månad från denna kungörelses uppläsande, nemligen:
Albo härad. Raflunda Socken
Nils Andersson å Krono-Utjorden Dammesryst
Lars Swensson å Krono-Lägenheten Tåbralyckan
Mårten Nilsson å Krono-Utjorden Knäbeckslyckan.

1861 8/4, N:o 101
På begäran af Handels-Bolaget L. F- Björkegren & Comp. härstädes att för vederbörandes räkning försäljas genom auction Fredagen den Nittonde (19:de) i denna månad kl. XII på dagen vid Fiskläget Killehusen två mil norr om denna stad, Vraket efter förolyckade Preussiska Barkskeppet "Wollin", Kapten Radman, om circa 230 svåra läster. Fartyget, uti hvilket Masterna qvarstå, är metallfast och nybyggdt af Ek för två år sedan.
Cimbrishamn den 4 April 1861.
F: Krook.

1861 16/5, N:o 146
Thorsdagen den 30 i denna månad kl. 11 f.m., anställes i Raflunda skolhus entreprenadauction å en del reparationer, som under detta års sommar komma att verkställas å Raflunda kyrka, Kostnadsförslaget, upptagande isättning af nya fönster, Kyrkans hvitmening, en del målarearbete m.m., uppgår till 1,263 rdr 75 öre rmt. Blifvande entreprenör bör vara försedd med antaglig, vederbörligen styrkt borgen för arbetets ändamålsenliga fullgörande. Öfriga vilkor blifva före auktionen tillkännagifne.
Raflunda den 8 Maj 1861.
Kyrko-Styrelsen

1861 10/6, N:o 167
Ej mindre tjufvarne än äfven dels ett från åboen Jöns Andersson på N:o 21 Degeberga natten emellan den 1 och 2 dennes bortstulet rödbläsigt sto, 7 år gammalt samt 9 qvarter högt med en mindre hvit fläck på venstra käkbenet, dels från Barnmorskan Elna Persdotter i Raflunda natten emellan den 22 och 23 sistlidne Maj stulne en del klädespersedlar och Sex rdr rmt i penningar, och dels från Torparen Per Månsson i Åkarp den 29 i sistnämnde månad genom inbrott stulne åtskillige kläder samt ett silfverfickur.

1862 23/12, N:o 455
Enligt föreskriften i 44 § af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning om Kommunal Styrelse på landet den 21 sistlidne Mars varder härigenom kungjordt, att nedannämnde församlingar till Ordförande i Kommunal-Nämnden utsett:
Raflunda församling, Åboen Per Nilsson å N:o 17 Raflunda

1871 31/1, N:o 35
Kungörelse om Kommunal-Nämnds-Ordförander m.m.
Till Ordförande i nedannämnde socknars Kommunalnämnder hafwa enligt ingångne anmälanden, blifwit utsedde:
i Raflunda socken: Hemmansegaren Anders Andersson i Skepparp.

1872 4/5, N:o 29
Hos Konungens Befallningshafwande hafa följande personer anhållit att blifwa antagna till rusthållare, neml. inom:
Albo Härad:
Raflunda socken
Handlanden Swen Johnsson för gatuhuset N:o 26 Raflunda, hwartill besittningsrätten blifwit af Per Winqwist och Maria Lindgrensdotter å honom öfwerlåten genom afhandling den 13 Oktober 1859 emot en löseskilling af 500 Rdr Rmt.
Hwilket härmed kungöres; och åligger der wederbörande skyldemän och rusthållsegare, som på grund af Kongl. Förordningen den 22 Februari 1749 wilja inlösa någon af ofwannämnde egendomar att sådant, de förra inom natt och år efter denna kungörelses upläsande från predikstolarna i Häradets kyrkor och de sednare inom tre månader efter det skyldemännens fatalier lupit till ända, härstädes anmäla och sin rätt styrka samt då jemwäl aflemna bewis att utfäst löseskilling blifwit i Landtränteriet nedsatt.
Herrar Pastorer i ofwannämnde Härader anmodas låta från predikstolarna upläsa denna kungörelse nästa söndag efter emottagandet, derom bewis, tecknadt å ankommande duplettexemplar af kungörelsen, torde blifwa Kronofogden i orten tillsändt.

1878 10/10, N:o 191
Kungörelse om bränwins-minuthandel och utskänkningsställen
Sedan Länsstyrelsen i enlighet med bestämmelsen i 14 § af Kongl. Förordningen den 24 Augusti 1877 under den 6 och 11 Juni samt den 17 Juli detta år fattat beslut i anledning af de från en del Kommunalstyrelser inkomne yttranden öfwer gjorde framställningar om idkande af dels minuthandel med och dels utskänkning af brännwin samt andra brända eller distilerade spirituösa drycker från och med den 1 instundande November, med förständigande för wederbörande Kommunal-Nämnder att de tillåtna försäljningsrättigheterna, i enlighet med åberopade Kongl. Förordnings föreskrift, å offentlig auktion utbjuda, för den af Länsstyrelsen bestämda tid; så hafwa Kommunal-Nämndernas i nedannämnde socknar Ordförander hit inkommit med behörige auktionsprotokoller, utwisande att nedanupptagne personer stannat för högsta af Kommunal.Nämnderna antagna anbud, nemligen:
i Raflunda socken torparen Per Nilsson i Knäbeck för utskänkning i socknen under 3 år, mot afgift efter 600 kannor årligen. [1 kanna = 1/10 kubikfot = 2,617 liter]
Enär auktionsåtgärderna i fråga icke blifwit öfwerklagade samt emot ofwanbemälte inropares behörighet icke något förekommit, har Länsstyrelsen ansett en hwar af dem berättigad att, sedan han till wederbörande uppbördsman förskottswis erlagt afgiften för första halfåret samt hos kronobetjeningen anmält, å hwilket ställe han will försäljningen idka, från och med den 1 instundande November försäljningen i enlighet med gällande författnings föreskrift inom bestämda området utöfwa.

1885 17/11, N:o 210 (Landskansliet)
Kungörelse angående tångtägten wid hafstranden i Raflunda
Genom beslut denna dag har Länsstyrelsen till efterrättelse faststält följande emellan hemmansegare i Raflunda by träffade öfwerenskommelse angående tångtägten wid hafsstranden derstädes.
1:o) Ingen ware berättigad att å de till Raflunda by hörande intill hafsstranden gränsande samfälta egor afhemta tång som icke är delegare i den samfälda marken; dock ware byns torpare äfwensom innehafware af Christinehofs gods tillhörande hemmanen nr 1, 4, 6, 7 och 12 Skepparp för wissa förmåner som blifwit Raflunda bys tångtägtsdelegare tillerkända från Herr Grefwe Thom Piper på Christinehof enligt skriftlig öfwerenskommelse af den 18 Augusti 1885, medgifwet att hemta nådig tång till den jord de bruka.
2:o) Ingen tång får bortföras på annan tid än från kl. 7 f.m. till kl. 7 e.m. alla helgfria dagar och ej heller uppwändning på annan tid ske, det will säga pålassning och sammanföring i hög ej är wid annan tid tillåten.
3:o) Sammanföring i hög på annat sätt än med åkdon och dragare medför ingen rätt till tång, utan hwad som blott är sammankalladt fortfar att wara tångtägtsdelegarnes gemensamma tillhörighet.
4:o) Ingen ware sig åbo, torpare eller annan ware berättigad att försälja, bortbyta, bortarrendera eller bortskänka hafstång.
5:o) Ingen ware berättigad att anskaffa dragare från andra byar att begagnas för sammanföring i hög af tång.
6:o) Den som bryter mot ofwan meddelade föreskrifter straffas med böter från och med tio till och med femtio kronor; och ware hwarje delegare berättigad att förbrytelsen åtala eller till behöriugt åtal anmäla. All i strid med dessa stadgar i hög sammanförd tång ware förwerkad."
Och förständigades den som med beslutet icke åtnöjdes, att deröfwer hos Kongl. Maj:t anföra underdåniga beswär, hwilka skulle till Kongl. Maj:ts Ciwil-Departement ingifwas eller i betaldt bref med posten insändas senast klockan före tolf å 30 dagen efter den då denna kungörelse upplästes från predikstolen i kyrkan till församlingen, der klaganden wore boende, samt att menighet, derest den wore klagande, hade att tillgodonjuta femton dagar längre beswärstid; hwilket allt till allmänhetens kännedom och efterrättelse kungöres.

Åter till huvudmenyn