Oäkta barn

Några artiklar (i något förändrat skick) om s.k. "oäkta barn" ur vårt medlemsblad "Släkt och Bygd"

***

Släkt och Bygd 2002:4 (Magnus Lindskog):

Okänd fader...

Under den svenska stormaktstiden var sexualiteten förbehållen gifta människor. Att föda barn utanför äktenskapet var ett allvarligt brott. Lagstiftningen mildrades dock genom Gustav III:s uppmärksammade "Barnamordsplakat" år 1778, som gav ogifta mödrar rätt till anonymitet. Fram till år 1865 var det dock förbjudet att föda utomäktenskapliga barn. Enligt lagen skulle föräldrarna stämmas inför tinget av länsmannen och dömas till böter. Därmed finns många gånger en möjlighet att en okänd fader avslöjas i domboken. Under 1800-talet började man dock se mindre allvarligt på saken och lät ofta bli att lagföra föräldrarna.

Efter 1864 måste man söka en "okänd fader" i andra källor. Ett sätt att finna en "okänd fader" är de fall där modern har stämt fadern inför tinget för att få underhåll för barnet. I början av 1900-talet blev kommunerna skyldiga att hjälpa de ogifta mödrarna ekonomiskt. Kommunerna ville då få reda på fadern för att kunna kräva denne på pengar och uppgifter om den okände fadern kan då sökas i barnavårdsnämndernas arkiv.

På huvudbibliotketet i Simrishamn finns tidningen Cimbrishamnsbladets hela utgivning från 1800-talets slut till år 1944 på mikrofilm. I denna tidning så rapporterade man kontinuerligt från häradstingen. Och just där modern stämmer barnafadern inför tinget för att få underhåll för barnet dyker ofta upp i rapporteringen från tingen.

Min mormors farmor, Elna Tufvesson (född i Simris 11/1 1866) föder i Simris år 1888 den 1 januari en "oäkta" dotter vid namn Olga Kristina. Faderns namn lyser med sin frånvaro i SCB:s utdrag ur Simris födelsebok. I Cimbrishamnsbladet skriver man "lyckligtvis" om när Elna i början av 1889 stämmer in soldaten Olof Persson Björk vid Järrestads och Ingelstads häradsrätt för att få barnuppfostringsbidrag av honom:

Ur: Cimbrishamnsbladet onsdagen den 6 februari 1889:
"I målet angående barnuppfostringsbidrag emellan pigan Elna Tufvesson i Cimbris, kärande, samt soldaten O. Persson, derstädes, svarande, inställde sig käranden personligen, hvaremot svaranden var frånvarande. Målet uppsköts till den 12 dennes, då svar. vid vite af 100 kr. skall komma tillstädes, sedan han i god tid derom blifvit underrättad."

Ur: Cimbrishamnsbladet onsdagen den 27 februari 1889:
"Då uppskjutna målet emellan pigan Elna Tuvesson i Cimbris kär., och soldaten Olof Persson Björk derstädes, svar., angående fordran för barnuppfostringsbidrag påropades till behandling inställde sig parterna personligen. Svar. erkände "att han varit med om et", men ville derför ej medgifva att han vore fader till barnet. Käranden öfverlämnade målet till pröfning, yrkade bifall och 78 kronor i kostnadsersättning. Utslag meddelas den 11 mars."

Ur: Cimbrishamnsbladet onsdagen den 23 mars 1889:
"Uti målet emellan pigan Elna Tufvesson i Cimbris, kär., samt soldaten Olof Persson Björk derstädes, svar., angående bidrag ålades svar., att årligen till kär. i uppfostringsbidrag åt ifrågavarande barn utgifva 60 kr och att med 78 kr. gälda kär:s kostnader i rättegången."

Så har ni en okänd förfader kan det löna sig att läsa det gamla Cimbrishamnsbladet. Hur gick det för den "oäkta" dottern Olga Kristina under kanske någon? Hon avled i Simris den 19 november 1890.

***

Släkt och Bygd 2007:2 (Magnus Lindskog):

Avkunnade utslag
Barnuppfostringsbidrag

”Uti målet emellan pigan Johanna Håkansdotter i Tomarp, kärande, samt åbosonen Per Persson å n:r 15 därstädes, svarande, om barnuppfostringsbidrag, ålades svaranden att med 80 kronor årligen bidraga till ifrågavarande barns uppfostran och vård intill dess detsamma uppnått 15 års ålder eller sig själf försörja kan samt att med 65 kr. gälda rättegångskostnaden” Jag har gått igenom Cimbrishamnsbladet åren 1885-1889 för att se hur många mödrar som stämt in den i födelseböckerna saknade fadern - för just barnuppfostringsbidrag.

Några förklaringar till förkortningarna: HR=Häradsrätt; Rättegång=Rättegångsdatum; CimbrisBl=Publiceringsdatum i Cimbrishamnsbladet

Tyvärr hade inte tidningen alltid någon på plats som rapporterade från Albos häradsrätt. Lägg märke till att svaranden inte alltid erkänner faderskapet. Så mitt råd till er som hittar någon i tabellen ovan – se efter antingen i domboken eller Cimbrishamnsbladet.

***
 

Släkt och Bygd 2003:1 (Magnus Lindskog):

”Oäkta” barn 1737-1746

1686 års kyrkolag stadgade, att den som begått lönskaläge skulle stå uppenbar skrift. Den skyldige eller skyldiga skulle då stå på en speciell pliktpall. I hela församlingens närvaro blev hon eller han sedan avlöst. Detta ändrades genom att pliktpallen avskaffades 1741 och att kvinnan och mannen istället fick stå s.k enskild skrift. Denna ägde rum i kyrkans sakristia och övervarades endast av prästen och tre eller fyra vittnen, men inför församlingen kungjordes tydligt vilka personer som var underkastade denna speciella ceremoni.

Prästerskapet var emot att pliktpallen avskaffades. Man fruktade, att antalet lägersmål skulle öka snabbt. Domkapitlet i Lund fordrade under mitten av 1700-talet in uppgifter från varje församling om antalet födda oäkta barn åren före och efter pliktpallens avskaffande.

Materialet hittar man i Lunds Domkapitels arkiv, FIIja:12, på Landsarkivet i Lund:

”Förtecknin[g] på them som genom lönskeläger eller enkelt hoor födt barn i nedernämda sochner ifrån och med 1737 intil närwarande tijd

Tranås sochn
Anno 1737      Ingen
1738                        Ingen
1739                        Ingen
1740                        Ingen
1741                        Ingen
1742                        Ingen
1743                        Ingen
1744                        Födde qwinfolket Anna Persdotter i Bonryd ett flickebarn lägrad af gifta mannen och skytten Gilius Amnelius på Esperyds gård.
1745                        Födde Qwinfolket Hanna Lassesdotter 1 pilte och 1 flickebarn lägrad i Bossiö af en dreng benämd Olof
1746                        Ingen ännu kännig som är lägrad

Odenslunda sochn
1737                        Födde Qwinfolket Anna Christensdotter 1 piltebarn till barnefader utlades drengen Lars Torn på Tunbyholm
1738                        Ingen
1739                        Ingen
1740                        Ingen
1741                        Ingen
1742                        Ingen
1743                        Födde Qwinfolket Thyre Persdotter ett piltebarn lägrad af gifta och utsittiande(?) mannen Olof Nilsson i Odenslunda
1744                        Ingen
1745                        Födde Qwinfolket Bengta Nilsdotter 2:ne flickebarn och föregaf sig wara lägrad af en obekant köpstadzkarl som kommit resande til gästgivaregårdn i Tranås
1746                        Hijtintils ingen                                                            

På ofwannämda tijd och orter äro altså i Pastoratet födda siu oächta barn men gudi lof, intet barnemord timat.
Betygas af Tranås d. 21 Julii 1746
      Eric Asmundsson Bergström”


”Förtäckning på oäkta barn födde i Färs häradz socknar och the utom häradet der till hörande annexer ifrån 1737 åhrs begynnelse till aug. månad 1746.
…

Fågeltoftta sokn i Albo härad
1742          Oäkta Barn                          1
1745          -------------                        1
1746          -------------                        1
Barnamord är uti dessa församlingar, Gudi lof, icke i mannaminne skiedt.
     Test: P: S: Palm
…

Ramsåsa sokn
1745          -------------                        1
Barnemord äro, Gudi lof, I min tid inga begångne
     Andreas Roos”

***

”Uthi Ahlbo och Jerrestads härader äro eftter inkomna specificationer födde de förra fyra åhren ifrån 1738 till 1742 Tiugo sex och ifrån samma 1742 åhrs början till innewarande tijd Trettijotwå oächta barn betygar Melby d. 23 Julii 1746  C: G: Unge”

***

”Förteckning öfver Lägersmåhl och Barnamord som förspordtz uti Ingelsta härad och nedanskrifne Pastorater ifrå åhr 1737 til och med 1746                                                                                                                   

Uti Löderup och Hörup .. öfwer de fyra åhren, förrän kgl May:t får:dn. om Plikte pall afskaffande utkom, intet sportz hwarken lägersmåhl eller barnemord, men på de fyre följande åhren har skedt
lägersmåhl  1                                                                                    
Barnemord intet
                      Betygar d. 7 December 1746 Nils Östman

Ingelstorp hwarken lägersmåhl eller barnamord, undantagandes först på året 1738 lägersmåhl 1

Glemminge Föran hans kgl May:tz förordning utkom är i Glemminge församl. skedt lägersmål 1

Uti Tosterups församl. är eftter hans kgl May:tz utkomna förordning
skedde lägersmål 3

Uti Kiöpinge äro födde et oäkta barn i 4 åhren för och uti de åhren efter Afskaffade pallen 2,  intet [Barnamord]

                                        Kiöp. D. 9 Dec. Paul Mandorf

***

Till sist: Missa inte Elisabeth Reuterswärds skrift "Fader okänd" - utgiven 2011 av Sveriges Släktforskarförbund (handböcker nr 2)

Åter till huvudmenyn